???

Som vanligt när man vaknar
blir allting fel och helt tvärt om....

och det blir alltid fel hur jag än känner och tänker
är jag hjärtlös och förfallen?

och jag vet att jag är fel ibland
men hela jag är fel och jag behöver dig
älskar dig
(egoist)



och allting kan ändra sig så fort
på en sekund kan allting som betydde någonting falla samman och inte betyda ett skit
iallafall som det kan verka utåt
inners inne kan det betydelsefulla alltid vara kvar, men man vill inte visa det utåt
för det är så man verkar svag
jag är tydligen alltid svag
för min mur som jag bygger upp om och om igen har en tendens att falla om och om igen
och jag visar allt, gör mig sårbar och tar emot all skit som du kastar på mig
fast jag vet att jag borde gömma mig

men jag är inte bättre själv
Jag sårar lika mycket

men när man inte visar det utåt, gnager man på det inuti i sig tills det äter upp en
och när det brister....
då har det gått för långt och det går inte att laga


svammel som vanligt...
ska iväg och träffa Nettan nu
:)

/Jag