Bara vi

Det här med att blogga är tydligen inte min grej...
men ibland så kan jag och nu är det ibland :)
men som vanligt så har jag inget vettigt att skriva. :/

Haft en jättejobbig dag idag... fast egentligen vet jag inte varför... men just nu är jag bara irriterad på allt och ingenting.
My har vart skrikig hela låånga dagen, jag är trött och fet...
Och nu sprack väl den där irritation och jagvetintevaddetärförfel bubblan. :S
men man är ju inte mer än människa så det är väl bara att försöka hänga med och kämpa vidare, det finns ju dom som har det värre...
så vem är jag att sitta här och klaga?!
men inom oss bor ju alltid en liten egoist vare sig vi vill eller inte...
(eller?)


annars?
Undrar hur folk tänker egentligen
hur man kan tänka så rätt, men göra så fel?
veta att man tänker fel och ändå göra det felet. fast man vet att det är alldeles för fel?
och hur resonerar man när man vet att man är på gränsen till att falla,
-så vill man falla lite till... bara för att man kan!?
och ett enda litet ord, kan få någon att må så fruktansvärt dåligt!


har faktiskt ingen andledning till varför jag skriver detta...
(detta handlar inte om någon, några eller om någonting alls) det bara kom upp i huvudet och jag bara undrar hur felfuntad man kan vara... men ändå inte.
allting är inte vad det ser ut att vara...



Tack för att ni finns....Ni som finns här för mig
ni vet vilka ni är
<3



//Jag