Bara vi

God morgon eller nåt...

kommer att bli en lång dag idag...


när jag ser dig så känner jag mig hel igen
det är du som gör mitt liv
men när rösten darrar och orden inte längre räcker till
blir vi svaga
och att se igenom ord
är inte alltid så lätt

ibland så blir det bara stopp
så osäker i min egen osäkerhet
och nu är jag så trött på alla mina trasiga ord
jag gör mig själv döv
men varför?
det blir ju bara värre


och jag vet
jag vet att jag är ett eget slag för sig
jag vet att jag är svår
och jag försöker bättra mig...
jag tycker jag har kommit en bit på vägen
men det tycker nog inte du...
men ibland, som just precis nu...
-känns det som om jag står kvar på ruta noll...
det är ingen bra känsla
det är inge bra alls...
men det är väl det som kallas livet
det är väl det som kallas att såra andra...

förlåt...


annars:
*fick lägenheten, flyttar på fredag nästa vecka
*jobbar hela långa helgen

* älskar min älskling så otroligt mycket
(glöm aldrig det)


//Jag